Äntligen kom jag fram! Resan mella Bangkok och Melbourne var bättre än den första, sov ganska bra och det fanns bättre filmutbud. Väl nere på marken fick man gå igenom en lååång säkerhetsprocedur som också inkluderade hundar. Jag tror att de skulle träna dem lite för de bad en stackars kvinna lägga på sig ett paket inlindat i folie (god knows what that was) men hon svarade med att hon inte kunde för hon var så hundrädd. Undrar om det var så... man ska passa sig med alla paket folk försöker pracka på en!

Nåja, sen stod det en chaufför och väntade på mig i ankomsthallen, vi tog hans lilla buss och körde iv till stan. Där valde han att släppa mig i en korsning för det var tydligen himla krångligt att vända sedan. Så där stod jag mitt i natten och hoppades att gatnumret 23 inte var för långt borta. Det var det inte heller men när jag ringer på så öppnar en liten asiatisk kvinna och ser nästan lika frågande ut som jag. Okeeeeej finns det nån matt eller andrew här? Nej det fanns det då inte och jag hinner tänka att "piip piip piiip det är fel, det finns ingen adress piip PIIP" Som tur är så är damen i dörren otroligt hjälpsam (sägs det inte att austaliensare är det?) så jag får komma in och dricka te medan hon tar och ringer det nummer jag hade med mig, får tag i matt och kan konstatera att det är husnummer 28 jag ska bo i! Herregud man kan bli skrajsen för midre....

Nu ligger jag och ska sova och hopas verkligen att det går bra för imorgon ska jag upp kl 7 för att vara i skolan halv 8 och innan dess hitta dit, på nåt sätt går det väl det har jag lärt mig ikväll.