Verkligen nu händer allt på en gång. Först och främst är det mycket som ska vara klart o skolan, 3 stora skrivuppgifter, 3 tentor och två presentationer. Jädrans vad mycket det blev när man skrev det så här också... Ovanpå detta så sätter min besöksperiod igång. På onsdag kommer Josefin från Sydney, veckan därpå kommer pappa och Eric, sen kommer mor och så kommer sander igen! Holy macaroni, men då är jag extra glad att jag inte har några final exams. Det var helt oväntat för jag har hela tiden trott att terminen slutar mitten november men det är alltså bara om man har de här sista exams vilket jag inte har. Alltså kommer jag vara klar nästan en månad innan utsatt tid. Vad göra då liksom?

Så har Sander åkt igen, underbart är kort eller vad är det Magnus Uggla säger? Jag var verkligen jätteledsen efter att ha sagt hejdå på flygplatsen men det behöver vi inte säga till honom eller hur. Jag menar, det är ju jag som ska föreställa den hårda i vårt förhållande och jag vill inte rucka på dessa gränser.

Idag sitter jag och skriver på en lab-rapport för psykologin. Det är säker intressant för det handlar om stress och sånt hos studenter men jag är så omotiverad och utanför bara regnar och blåser det. Well jag ska skriva lite till och sen ska jag iväg och täffa KARIN som har bestämt sig för att komma tillbaka aussie-landet. Hoppas hon inte vill ha tillbaka sitt hus bara!

I helgen är det footy final och det märks att det är en speciell förväntansfull stämning runt i stan, ska bli rikigt spännande att se hur denna folkfest utvecklar sig.

Nu, åter till stress och anxiety!

Sander är här. Kul!

Jag ska visa honom allt jag kan.

Idag var på föreläsning och på stranden... sen lagede jag fiskpinnar åt han.

 

Det har blivit en hel del återföreningar på sistonne. Först träffade jag ju Angelica i Brisbane förra veckan och igår hade jag en rendez-vous med Stephanie från Chamonix-tiden. Hon bor i Perth och vi har förskt komma fram till hur vi ska kunna ses och helt plötsligt hade hon ett ärende i Melbourne och voila! Så vi var ute och åt middag och pratade om den gamla goda tiden i Frankrike. Det var så roligt att tala med henne och återupptäcka saker man trodde att man glömt. Puss på henne för det!

Here we go!

Förra lördagen åkte vi till Julia i Glen Iris då hennes house mate erbjudit sig att köra oss till flygplatsen kl 6 på söndag morgon, tack igen för det! Resan gick bra och vi kunde till och med se operahuset från flyget när vi mellanlandade i Sydney. Check! Väl framme i Hervey Bay hittade vi hostelet vilket var superfint, vi bodde i något som såg ut som en riktig lägenhet och delade inte med någon. Den enda planen vi riktigt hade i förväg var att vi ville till Fraser Island så dit drog vi på tisdagen och även om det var dyrt så var det värt det. Vi fick se jättemycket och det var grymt skoj att skumpa runt i terrängbussen över stigarna. Fraser Island är en ö helt och hållet av sand och det finns inga vägar att tala om. Eller förresten det finns en highway 1, det är stranden som är körbar i nästan 10 mil! Nåja med tanke på att vi började se ett farligt dyrt mönster i vårt resande skippande vi val-sightseeingen och spenderade resterande dagar på stranden.

   

 

På torsdagen var det dags att ta sig ner mot Mooloolaba, ungefär 3½ timme med buss, för att återförenas med söta Plamena som hållt ställningarna där sedan dagen innan. Wow vilken skillnad från första stället där det ärligt talat var rätt dött. Detta hostel var värsta party-hostelet med massa unga roliga människor (vissa yngre än andra). Här var planen att åka till Australia Zoo och det bokade vi in så fort vi kom dit. En liten miss var att torsdagar tydligen var veckans partydag på hostelet och vi skulle ju upp tidigt dagen efter. Äh det blev lite utgång i allafall, måste ju ta chanserna när de kommer ju och så fick vi testa "goone-pong" (hur det nu stavas) som är typ pingis och lådvin, det var faktiskt kul! J ag och Lina fick sen äntligen leka match makers som vi längtat efter så länge, och OJ vad uppskattat det var... på sätt och vis, Julia fick i alla fall lära sig lite japanska innan vi lämnade Mooloolaba. Australia Zoo var coolt. Fint anordnat och massor av krokodiler. Inte lika mycket som det fanns Steve Irwin och Bindi Irwin (dottern) souvenirer dock, herregud det var sjukt. Det var barbiedockor, andra slags dockor, mjuka dockor, kläder kläder KLÄDER, porslin, koppar, posters, förkläden, vykort och en stor jäkla bronsstaty för 200 dollar! Detta är bara ett urval. The aussies just love their croc hunter! Sista dagen i Mooloolaba spenderade vi delvis på stranden delvis på balkongen då vädret var lite opålitligt. Allt som allt, ett himla trevligt ställe.

    

På söndagen steg vi återigen på greyhoundbussen, denna gång mot Brisbane, det tog bara drygt en timme så det var skönt. Väl framme upptäckte vi att istället för att bo i en 12-bed female dorm upptäckte vi efter ha studerat storleken på skorna i rummet att dom dom placerat oss i en 10-bed MALE dorm, intressant och helt plötsligt kommer det in en liten asiat-kille som rusar ut igen så fort han får se oss i tron att han gått fel. Efter att ha kollat rumsnumret och insett att det faktiskt var rätt låg han sedan orörlig på sin säng tills vi gått. Stackarn vi som är så snälla. På väg in till stan ringde min Andjelica från gymnasiet. Jag hade berättat att jag skulle till Brisbane och eftersom hon bor i Byron Bay tyckte jag att det var ett bra tillfälle för henne att komma till Brisbane, och det gjorde hon! Så roligt att träffa henne igen och få se hennes karl som är ansvarig för att hon bor här nu. Så vi hängde på stan ett par timmar innan de åkte hem igen och vi gick ut och åt stek och pommes. Ojojoj vad mycket mat det var så jag hade ont i magen flera dagar efteråt, detta är helt sant! 

 

Så detta var i princip vad som hände under förra veckan och allt var jättebra och det absolut bästa var att det var VARMT, jag fick världens köldchock när vi klev av planet i Melbourne på måndagen och det var 12 grader och regn. Tack och hej för denna gång!

"Nej det verkar vara något fel på linsen, alltså det dyraste att laga, så det är ingen idé att fixa den här, köp en ny." Ungefär så lät det i kameraaffären när dom tittade på min fina fina kamera. Det värsta är att jag inte för mitt liv kan komma på vad jag kan ha gjort med den, den tyckte kanske att tiden var inne och semsetern fick bli en fin avslutning... vad vackert. 

Förresten så har vi börjat få tillbaka inlämningsuppgifter, och ja det har faktiskt gått bra :) Än så länge!

Ja det måste vara så. Nu på semestern gick stackars Linas kamera sönder. Inte så kul för henne men dessto bättre för mig som kunde säga HA lilla gumman, sådant händer inte om man är lite ansvarsfull och tar vara på sina saker, inga klantfasoner med andra ord! Det visade sig vara ungefär som när man säger att jag blir aaaaldrig sjuk, det är något man inte ens tänker helt enkelt.... När jag kom hem och ska kolla på mina fina semesterbilder säger kameran "brr, krrr, shcrrr" och helt enkelt funkar inte. Jag blir galen!!!!! Särskilt som jag idag fick alla mina coola hårprodukter från hårmodellandet som jag ville att ni skulle få se. Sen kommer Sander på söndag och det kunde ju ha varit kul att ha lite kort på det med, men icke. Ska se om jag kan lämna in den någonstans dock.

Som tur är verkar alla bilder finnas kvar i kameran så jag kan lägga över dom på datorn, har ju massa fina bilder på elefant-matande, koala-klappande och nya känguru polare :)

Japp nu är jag hemma, blev inte att jag hade tillgång till internet ute i bushen (eller nåt). Nåja allt har varit jättebra och en mer detaljerad beskrivning av resan kommer inom kort. Nu måste jag ta tag i skolan som jag förtränkt den senaste veckan.

Adios!