Avslut
Efter detta hade vi bara anhalten Sydney kvar på vår resa vilken inte kunde avslutas bättre. Jag gillade Sydney även fast jag hade hört att man inte borde om man nu kom från Melbourne (som jag ju typ gör nu) men jag gillade det ändå! Jo just det, förutom den otrevliga mannen på hotellet som tydligen inte tyckte vi var tillräckligt fina för hans hotell och skulle bråka en massa, suck människor alltså. Vi kollade in operahuset och stan och åkte på en cool dinner cruise men ett sånt här liveband som man ser i dåliga 80-tals shows. Och efter tre dagar i storstaden var det dags att åka hem till den andra storstaden och packa ner resten av rummet, sorgligt.
Detta får nu avsluta min tid som aussiebo. Det har varit en otroligt rolig och lärorik tid och samtidigt som jag aldrig ville att det skulle ta slut är jag ändå glad att vara hemma hos nära och kära igen.
Nu kommer nog bloggen ligga ner tills det är dags för nästa tur, vart nu det bär av.
I'll let you all know when that time comes. Until then, over and out, ciao, goodbye!
Fraser Island
Sander blev vald till att agera chaufför och han var jätteduktig. Det är svårt att köra i djup sand mitt inne i skogon (ja det kan växa en hel skog på bara sand). Jag fick också köra men det var på stranden, Highway 1. Vi hade solsken hela tiden och körde runt till olika sjöar och utkiksplatser på dagarna. På kvällarna var vi tvungna att passa vissa körtider p.g.a tidvattnet så att vi inte skulle hamna i havet. Det händer tydligen allt för många gånger om året att de ansvariga måste bärga bilar som inte lyssnat ordentligt. Vi var duktiga iaf.
På Fraser Island finns sk dingos också, de ser ut som magra hundar ungefär och man ska akta sig för dom för dom kan äta upp barn t.ex. Vi märkte inte så mycket av att de var farliga dock. En av kanadensarna vaknade en natt av att en dingo stack in nosen i tältet och slickade lite på honom. Kanske skulle dingon testa om han var värd att ta en tugga av men det verkade som en liten vänlig puss bara.
Allt som allt en cool upplevelse och det var nästan lite sorgligt att bege sig vidare mot Byron Bay efteråt. Även om det blev väldans bra med :)
Airlie Beach
Så tog vi alltså en söt liten Hyundai, jag, Sander och Lina och begav oss söderut. Efter att först ha spenderat en hel dag 10 mil norr om Cairns kunde vi inte köra förrän vid 18-tiden. Vilket betyde att vi inte skulle komma fram förrän på natten. Först ska det sägas att det tog ett tag att organisera hela den här bilturen då tanken var att vi skulle ha med en till tjej i bilen först. Den planen skrotades när hon talade om att hon ville spendera 6 dagar på att ta sig till Airlie Beach vilket endast ligger 9 timmar bort. Så henne kastade vi ut. Nej det inte riktigt men hon hittade ett annat sätt att ta sig ner, hur det gick vet jag fortfarande inte.
Nåja, vid 23-tiden hade vi kommit fram till Townsville och alla var riktigt riktigt trötta, så trötta att det börjar bli helt farligt att köra. Problemet var att vi var tvugna att lämna in bilen i Airlie Beach före kl 8 dagen därpå och vi hade ingen riktig aning om exakt hur långt bort vi var så vi bestämde oss för att trotsa tröttheten och köra en bit till. Efter ännu någon timme stannade vi en McD och passade på att fråga hur långt det var kvar. "Ca en timme" säger killen i kassan och vi har aldrig varit så lättade. Vi får sova! Så vi stannade efter vägen och gjorde det bästa att sova i den otroligt lilla och sjukt varma och fuktiga bilen. Det gick sådär men kl 8 var vi i alla fall framme och resten av den dagen spenderade sovande under en palm.
Här sov vi, ganska fridfullt ser det ut
Äntligen framme!
Jag och Sander stannade 2 nätter i Airlie Beach varav en av dagarna spenderades ute på barriärrevet där vi fick både snorkla och prova att dyka. OJ vad häftigt det var. Jag hade planderat att jag dykning var något jag var tvungen att göra men jag är jätteglad att jag provade och jag kommer lätt att prova igen!
För övrigt kan jag nu skryta med att jag har fått en lektion i didgeridoo spelande. Det är minsann svårare än det ser ut men det var roligt att testa.
Naturbegåvningar. I alla fall en av oss.
Sedan var det dags för nästa anhalt, Rainbow Beach med mellanstop i Rockhampton och Hervey Bay.
Cairns [kä'äns]
Ja alltså det var så vi började turen. Galet tidiga kl 7 gick flyget men det gick hur bra som helst och vi blev positivt överraskade när vi upptäckte att det billiga "hostelet" vi bokat visade sig vara en jättefin resort med jättestora och fina rum med eget kök. Ingen tid att förlora tänkte vi också och gick till närmaste tour office och bokade in två turer, en snorkeltur och en rafting tur.
Snorklingen var rolig och förutom lite illamående på båten som först guppade lagom spännande mycket för att sedan ändra sig till skrämmande mycket och besättning som ropade på alla att genast komma in!! Ön vi snorklade från var tydligen en nationalö (kan man säga så?) och om man blev upptäckt med att ta med en snäcka eller sten därifrån så skulle man få böta 25000 dollar. Saftigt. Vi riskerade inget.
Raftingen, eller extrem raftingen dagen efter var jättekul! Först fick vi åka buss i två timmar för att komma till det bästa stället och efter det begav vi oss ut på forsen iförda både hjälm och flytväst. Förutom häftiga forsar så fick vi hoppa av båten några gånger och flyta med strömmen. Vi fick också ta ett hopp ner i floden från en HÖG klippa. Så kul!
Efter detta var Cairns över och det var dags att bege sig söderut till Airlie Beach.
Fortsättning följer...